Glas

Kupan. Vårt rödvinsglas rymmer 650 ml med en kupa på 10 cm, medan vitvinsglaset tar 350 ml. Rött vin mår bra av den större ytan mot luften, som mjukar upp smaken. Vitt vin serveras kallt och hålls hellre i ett mindre glas, där det hinner värmas mindre innan glaset är tomt.

Ett glas med rejäl kupa och en mynning som är smalare än kupan – på vårt är kupan 10 cm och öppningen 6,5 cm. Formen samlar doften uppåt mot näsan istället för att låta den försvinna rakt ut. Kraftigare viner vinner mest på den stora modellen på 700 ml.

Ett standardglas räknas oftast som 12–15 cl, och det är också vad de flesta restauranger häller upp. Att glaset rymmer 650 ml betyder alltså inte att det ska fyllas – 15 cl i en stor kupa ser sparsamt ut men är en helt normal servering.

Utrymmet ovanför vinet är själva poängen. Där samlas doften, och där finns plats att snurra glaset så att vinet får luft. Ett fyllt glas går heller inte att lyfta utan att spilla, och vinet hinner bli ljummet innan det är urdrucket. Häll till kupans bredaste punkt, ungefär en tredjedel.

Är det kalk går det att lösa upp. Blötlägg glasen i ljummet vatten med ättika eller citronsyra i ungefär en timme, skölj och torka direkt med en torr handduk. Att låta glas självtorka är den vanligaste orsaken till att hinnan kommer tillbaka.

Först behöver du veta vilken sorts grumlighet det är. Kalkbeläggning sitter ovanpå och försvinner med ättika eller citronsyra. Glaskorrosion är däremot små frätskador i själva glaset, orsakade av heta diskprogram och starkt maskindiskmedel över tid, och den går inte att åtgärda. Testet är enkelt: försvinner det inte av ett ättikebad är skadan permanent. Handdisk i ljummet vatten är det säkraste sättet att slippa problemet från början.